Platsförknippade känslor

Att åka hem-hem men allt som en gång varit ens hem finns inte kvar. Ett bittersweet men splittrat återseende med blandade känslor. Att känna glädje över att träffa sin familj och sina vänner men sorg för minnen som är förknippade med platsen och att träffa på sådana som påminner om mitt förflutna. Sådant man trott varit färdigt bearbetat bubblar upp igen och man vet inte vart man skall ta vägen. Försöker pussla med alla pusselbitar för att vara alla till lags, fastän dessa pusselbitar tär på en. 

Så mycket på en gång, fastän egentligen ingenting händer. Försöker anpassa sig, men hur skall man känna och tänka. Vad händer om detta nu inte varar för alltid. Måste jag sadla om igen sen också. 

Att komma tillbaka till Jakobstad och inse att den gråa dimman är kvar och uppleva ens tankar studsar i varje gatuhörn som ett avlägset eko. Det är som att komma till den andra sidan i Silent hill.

Allt detta bubblar upp som en gryta på för hård speed, men locket måste jag pressa fast. Jag är här för att koncentrera mig på arbete och projekt. Locket får ligga på tills nästa gång.

Att längta hem, utan att veta var det ligger. 

Att sitta på tåget och fundera vad som just hänt och vad man känt. Två dagar av inre kris och just nu lämnar jag allt bakom mig och tar i tu med det senare. Att sitta på tåget och känna att det just nu faktiskt är skönt att åka till Helsingfors.

 

29.09.2016 kl. 10:39

Kosmos

Rymden slukar lätt mig och min uppmärksamhet. Oändlig, mystisk och våra liv ligger i dess händer. Spänningen av att man vet så lite om det som finns runtom oss. Stjärnorna, solsystemen och galaxerna. Bara av att titta uppåt skapar tankeställningar om vad som kan finnas där ute. Hur små vi är, hur obetydliga vi är egentligen.

En fjärt i universum.  

I den här serien lär man sig en del av det som går att lära sig. Resten kommer förbli okänt. Kolla den, intressant dagfördriv. 

Cosmos A Spacetime Odyssey. 

09.09.2016 kl. 21:23

Förr

Eftersom jag nu levt och lärt vikingatid under flera dagar är det svårt att tänka och diskutera annat. 

Jag tänkte kika in här och informera om lite historia. 


Viking, vikingatid, vikingar.

”Vikingatiden” grundar sig på en väldigt begränsad verksamhet. "Att fara ut i viking". Detta begrepp sades om de som var ute på plundrings- och krigståg. Vikingar var alltså de som var tvugna åka ut i världen för att samla på sig olika resurser för att sedan kunna sysselsätta sig med mera fredliga aktiviteter för att sedan sluta vara viking.

Det var ofta de tredje, eller fjärde barnet, som blev arvlösa och var tvungna att fara ut i viking för att plundra till sig egendom.

Samhället som helhet var mycket mera nyanserat under vikingatiden. Det fanns hövdingar och stormän, handelsmän och jordbrukare, hantverkare och krigare. Lägst ner i samhället fanns trälarna, slavar som betraktades som handelsvara.


Dessa hornbesmyckade hjälmar. 

"Till historiefrågornas klassiker hör den evigt återkommande frågan om vikingarnas hornhjälmar"

De flesta vet numera att den yngre järnålderns nordbor aldrig bevisats ha använt sådana hjälmar. 

Hur utvecklades idén? Har det någonsin funnits verkliga hornhjälmar? 

Myten kan härstamma från antikens historiker. Plutarkos (46-127 e.Kr.) skrev att cimbrerna, den germanska stammen som romarna trodde att kom från Jylland, bar horn av djur på sina hjälmar. Idén om dessa behornade hjälmarna togs upp igen av romantikens konstnärer på 1800-talet.

På 1820-talet gav svensken Gustav Malmström vikingarna horn i sina illustratio­ner till Tegnérs diktverk Frithiofs saga. Boken kom ut på flera språk och myten spreds.

Snabba illustrationer som får smälta in här med texterna, varsågoda.

 

 

 

09.08.2016 kl. 14:48

Åland och historia

Under min praktik i vikingabyn här på Åland råkade jag snubbla över en Kristin Ilves arkeologiska utgrävningar här på kobben, några hundra meter ifrån vikingabyn. "Hon" (hon började utgrävningen) har hittat något som förändrar historian om vikingatiden på Åland. Det har hittats en stor hall, festlokal, vilket betyder att det måste ha bott någon med makt, pengar och många slavar (trälar) i Kvarnbo, Saltvik. Det har hittats fynd som tyder på kontakter med Danska kungligheter och handel med länder i öst. 

Kristin är en annorlundare arkeolog. Hon meddelar omgivningen om sina fynd och får andra att förstå, allt dokumenteras på en hemsida som alla kan ta del av. Ju mer arkeologen brinner för sin uppgift, ju intressantare blir det att lyssna på, vilket Krisin bevisar. 

Här finns allt dokumenterat på en välutformad webbplats

Att lära sig av historia kan bidra till att lära sig om nutid. Historia kan förändra din syn på livet.  Att vara arkeolog måste vara ett väldigt spännande yrke. På så sätt kommer man i kontakt med dåtiden. 

 

07.08.2016 kl. 11:06

 
är mitt namn,
men du kan kalla mig Malle.
Självutnämnd hälsofreak & ekotant.
Babblar om kropp och knopp, kanske lite om djur och natur.
Analyserar, funderar och diskuterar.
 
Här är min lilla portal för mina funderingar.
Välkommen till min värld.


Vill du veta allt om mig?
Läs min lilla berättelse om mig:
HÄR, fortsättning HÄR och sista delen HÄR.


Namn: Malin
Kallas: Malle

Ålder: 23

Utexaminerad: Kulturmontör

Pågående studier: Kulturproducentskap
Framtid: Unknown pleasures
Bosatt: Helsingfors
Från: Jakobstad (typ)
Född: Pargas
Andra "hem"orter: Houtskär, KimitoÅbo

   


Vill du skicka kärleksbrev?
malin.m.l.lundstrom@hotmail.com