Sommar funderingar

Det blev inte alls som jag tänkt. Sommarplanerna blev ändrade och jag hade länge svårt att acceptera att det belv så. Att gräva ner mig i negativa tankar är jag specialist på.

Vi hade tänkt vara på Åland och ta det lungt och njuta i naturen, men vi blev "strandsatta" i Helsingfors. Min sambo fick jobb i stan men jag ville ju spendera sommaren på Åland med honom. Min far som är bosatt på Åland åkte iväg på resa och plötsligt var alla Ålänningar jag ville spendera min tid med inte längre på kobben. Allt jag såg framemot var bortblåst och plötsligt blev min morrondag obetydlig. 

Jag såg endast hinder och behövde en liten spark i baken. Det tar inte länge innan mitt sinne blir för mörkt om jag inte tar mig ur tankebanorna. 

Jag reste norrut för att träffa mor, syskon, katt och vänner, fick lite ny energi, ändrade tankebanor och känner att det är inte alls så farligt som jag upplevde det som. Det är nästan lite löjligt att jag blev så upprörd som jag blev. Men det är så, om man har ostabilt mående, så har man svårt för förändringar, en liten sak kan bli så stor så stor. 

"He finns värr"

Katten, oj katten. Det är inte sant vad man saknar en liten svart fyrbent filur. Hon som varit vid min sida i 14 år nu. I vått och torrt. Haha tänkt att man kan sakna en så vild sak, som älskar att attackera benen om de är bara. Hugger till om man pajat henne för länge, och vill dela med sig av sina fåglar hon käkar och lämnar inälvorna på golvet.

Men hon som då man minst anar det kommer och värmer en med kärlek och lägger sig i famnen då man har en dålig dag. Hon som pratar så mysigt, ett krrrrt då hon är hungrig och ett mjÄhh om hon vill ut, ett mrrjaa om hon svarar på rop. Som kommer springande från andra sidan skogen då man ropar på henne och glatt går i åttor runt benen. Molly, älskade Molly. Jag kallar det katt-terapi.

Allt sitter i huvudet. Jag kan vara lika lycklig här som någon annan plats jag i hemlighet drömt om, det är ju med vem jag spenderar tiden med som spelar roll och hur jag använder min tid. 

Nu då jag har extra tid vill jag spendera tid på mig själv, göra saker jag mår bra av, skita i energitjuvar och tomta omkring i skogen för lite "shinrin yoku"

Jag har funnit nya drömmar, mål och planer. Det tog en stund att anpassa sig bara. Jag lär mig. 

14.07.2016 kl. 12:51

Grubbel

Här på landet pausar jag grubblandet. Hugger ved, arbetar med kroppen och behöver inte stessa. Ingen tid att passa. Grubblar mindre, gör mer och finner sinnesro. Kreativiteten smyger tillbaka efter att ha varit väldigt trög på sistone. Tar mig an små pysselprojekt och glömmer bort tiden. Vilken dag var det nu igen?

Om man jämför Helsingfors, där jag bor p.g.a. studierna, och "hembyn" hos föräldrarna, där man har alla kontakter, så kan jag bara säga att det är SÅ mycket enklare att "fixa" saker hem-hemma. På landet. Det finns borrmaskin, man hittar plankor, man behöver int köpa skruvar de finns i en burk ihopsamlat i garage, morfar har såg. Osv. Ni sku bara veta hur jag kämpade att hitta stora (helst gratis) bitar paff till ett projekt i Helsingfors. Som man annars skulle hitta hemma i garaget. Allt blir så mycket jobbigare då man inte har kontakter, inte talar språket och vet ingenting. Vilesn i storstan. Haha. Man är så begrensad. Måste starta om från början.
Just varför jag kom på att berätta detta så är för att vi håller på att fixa en liten "Hollywood"spegel. För skojs skull och för att ha lite sommarprojekt. Varför int spegla sig Hollywoodstyle om man ändå ska spegla sig nångång.

Himlen brann igårkväll. 

30.06.2016 kl. 18:16

Varva ner

Jag har svårt att varva ner då jag nu kommit till Åland. Jag hittar inte ro.

Jag har längtat hit, men nu då jag e här e allt som jag försökt fly från kvar.

Det tar en stund att anpassa sig, tänker jag. Det brukar alltid vara en omställning att byta miljö för en längre tid.

Rutiner man kämpat med förstörs och man får hitta nya.

Jag måste lära mig att koppla av och ta emot lugnet. Jag sitter ännu och grubblar på måsten som är avklarade, och det är ju idiotiskt, att lägga energi på ting man redan gjort. Där förstår jag mig inte riktigt på mig själv.

Har nu haft en anpassningsdag och känner redan att jag börjar ta det lugnare. Det är ok att spendera en dag med att titta ut genom fönstret, det är ok att sitta på bakgården och titta ut över åkrarna, just nu är det precis vad jag behöver. Då man bor hos andra måste man även ta i beaktande deras rutiner, vilket också blir en omställning. Men människan är väl bäst på att anpassa sig, så det borde gå som smort ändå. 

 

 

24.06.2016 kl. 11:22

Vilsen

Senaste tiden har jag haft lite livskris.

I Helsingfors har jag mest upplevt press och stress och en helt annan stämning som jag inte känt mig bekväm i.

Jag tror dock att det kan vara bra för en att uppleva både negativt och positivt för att identifiera vart man vill här i livet.

Det är ju jag som upplever detta jobbigt, inte omgivningen som gör det jobbigt.



Va vill jag göra?
Är väldigt vilsen just nu.

Egentligen vill jag skita i pengar, jobb och ansvar. Sätta rinkkan på ryggen och upptäcka världen.

Men sen igen så e jag allt för ansvarsfull person, så mitt samvete tar emot och det blir svårt att lämna vardagen å människor i min omgivning i sticket. Det går ju inte heller att åka iväg bara så där då man är fattig studerande.

Håhhå. Pengar hit och pengar dit. Tänk om man inte skulle behöva arbeta ihjäl sig för att ha råd att leva sitt liv. Här i Helsingfors är det en lite annorlundare livsfilosofi än vad jag är van med. Det "skall vara" sidoprojekt och volontärprojekt och lite kvällsjobb och helgjobb. När skall man hinna leva? Hur skall man hinna med allt om man går i skola? Eller rättare sagt, hur skall man orka med allt om man går i skola.

Ingen tackar en sedan då man är utbänd.

Jag upplever just nu en känsla av att ja vill bortbortbort, fly. Vart vet jag ej, men jag vill se mig omkring utan måsten.

Jag undrar var denna känsla grundar sig? Är det för att jag har tagit för mycket på mig? Har jag själv satt mig i denna situation?

Nu är jag på Åland och skall försöka njuta av de få lediga dagar jag har innan praktiken. Det skall ni också göra, njut av ledighet. 

23.06.2016 kl. 13:09

Hälsa

Detta ämnet känner jag en ganska stor passion för. Det är mer än en hobby, det följer med i varje val jag gör i min vardag. En hälsosam livsstil är något jag brinner för.





Ibland funderar jag på om just det är mitt kall här i livet? Borde jag satsa fullt på det? Fast.. det lär jag nog hinna med också här i livet. Jag har lixom int bråttom. Jag hamnar dit jag tar mig. Måste ju ta en sak i taget.


Så här galen kan man se ut om man just spungit ett halvmaraton.

Varför jag just brinner så hårt för en hälsosam medveten livsstil är ju för att jag lärt mig av misstag och gått igenom en så stor förändring själv med att hitta kost som passar mig själv. Jag känner en så stor skillnad och jag skulle aldrig vilja gå tillbaka till där jag startade.

 

 

 

 

21.06.2016 kl. 10:42

 
är mitt namn,
men du kan kalla mig Malle.
Självutnämnd hälsofreak & ekotant.
Babblar om kropp och knopp, kanske lite om djur och natur.
Analyserar, funderar och diskuterar.
 
Här är min lilla portal för mina funderingar.
Välkommen till min värld.


Vill du veta allt om mig?
Läs min lilla berättelse om mig:
HÄR, fortsättning HÄR och sista delen HÄR.
Liten uppdatering HÄR.


Namn: Malin
Kallas: Malle

Ålder: 23

Utexaminerad: Kulturmontör

Pågående studier: Kulturproducentskap
Framtid: Unknown pleasures
Bosatt: Helsingfors
Från: Jakobstad (typ)
Född: Pargas
Andra "hem"orter: Houtskär, KimitoÅbo