sociala medier

Publicerad 21.06.2017 kl. 14:00

För att bolla vidare på det jag nyligen skrev om, att jag kände skuld och var nere på grund av att jag kände olust, började fundera på hur jag publicerar min vardag på sociala medier. 

Vi följer varandra och massa andra influencers på t.ex. instagram. Majoriteten av bilderna är glada, fina, lyckliga, #lovelife. 

Just det där om att jag har en skit dag och jag stirrar i taket på grund av olust finns inte med. Men vill vi se det?

Jag kan dra paralleller med mitt senaste egna Instagram-beteende. Jag insta-"storade" en fin frukost och lekte med skrivstils-lettering, jag postade manikyr och postade en vacker lunch. Hur tolkar de andra mina bilder? Provocerar jag? Förvrider jag verkligheten? Är instagram vår nya verklighet?

Jag förklarade inte att jag hade olust och att jag inte ville någonting. Jag förklarade inte att jag suttit i soffan hela dagen och inte rört mig ur fläcken, jag förklarade heller inte att jag lackar mina naglar för att jag inte skall bita tills det blöder och inga naglar finns kvar. 

Hur tar mina följare mina publiceringar? Blir man provocerad för att jag endast fotar vacker mat och blommor? Eller visar jag annat också? Vad publicerar jag egentligen? Är jag realistisk med hur man tolkar mitt material? Förstår man att jag nog äter smörja ibland? Eller upplever man det som så att jag pryder min smoothieskål med bär och frön i fina planerade möster varje gång jag äter. Förstår man att det är endast för att få ett vackert foto just då. Förstår man att instagram inte är min verklighet, utan bara en del, en förskönad del.

Diskuterade med sambo angående den ofta förskönade verkligheten som publiceras. Jag kände mig träffad utan att ens komma ihåg vad jag publicerar och hur verklig jag egentligen är. Först blev jag upprörd och försökte försvara - vilket kanske är en ganska normal reaktion då man känner sig träffad. Jag försökte sedan se på mitt beteende objektivt. Vi diskuterade att man nog faktiskt ibland kan börja må dåligt av att se så mycket överlyckligt, uppsatta poser och glada skratt och lovelife hashtags. Kanske för att man önskar det skulle se ut så varje dag. Kanske för att man vet att man inte har förutsättningarna.

Men vill man se "idag mår jag piss", "idag orkar jag inte laga mat"? 

Borde man publicera sånt, för att visa sin egentliga verklighet. Misstolkar specifikt den yngre generationen en?

Jag tänker på min lilla styvsyster som är duktigt på att använda sociala medier. Hur tar hon det? Hur uppfattar hon allt som publiceras? Blir hon påverkad? Upplever hon att Snapchat är verkligheten? Kommer hon att känna misär för att hennes vardag inte ser ut som influencernas? 

Varför använder jag Instagram t.ex? 

Jag gillar ju att fotografera och att redigera bilder - som kanske går hand i hand med mitt intresse för grafisk planering. Men varför publicerar jag dem? Är det för att skapa ett online minnesflöde för mig själv? Är det för grupptryck eller är det för att jag vill informera mina vänner om vad jag sysslar med? Är det för likes och kommentarerna?

Jag vet inte. Lite av varje kanske? 

Detta är lite av min inre konflikt just nu. Funderar du på något liknande? Har du tänkt på följderna av allt som publiceras och som du publicerar? 

 

 

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 5 med bokstäver:

 
är mitt namn,
men du kan kalla mig Malle.
Självutnämnd hälsofreak & ekotant.
Babblar om kropp och knopp, kanske lite om djur och natur.
Analyserar, funderar och diskuterar.
 
Hej på dig! Läs mer om mig HÄR, fortsättning HÄR och sista delen HÄR.


Namn: Malin
Smeknamn: Malle

Ålder: 22

Utexaminerad Kulturmontör

Fortsatta nuvarande studier: Kulturproducentskap
Framtid: Unknown pleasures
Bosatt: Helsingfors
Hemort: Jakobstad (typ)
Född: Pargas
Andra hemorter: Åbo, Houtskär, Kimito

   


Vill du skicka kärleksbrev?
malin.m.l.lundstrom@hotmail.com