Plastic is not so fantastic

03.07.2018 kl. 11:39

Jag har nu en tid samlat på mig föremål som automatiskt skall kunna hjälpa mig minska skräp och min negativa påverkan på moder jord. 

De var inte alls så svårt eller tidskrävande som jag trodde att förberedelserna för ett mer zero waste liv skulle vara. Det är egentligen ganska enkelt. Man bara byter ut lite grejer me tiden och vips behöver man inte köpa engångs- plastbestick eller plastkassar. Och i längden är det bara positivt för plånboken. Man investerar i hållbara produkter, som man väldigt sällan behöver byta ut. I stället för att köpa gång på gång engångsprodukter man slänger efter en till två användningar. 

Finns såklart mycket ännu jag vill byta ut till mer hållbara produkter. Men ett steg i taget.  Man kan ju börja någonstans. Det börjar ju med en själv. Förändringen. Win-win-situationen i detta är ju att man även undviker kemikalier som kan påverka vår hälsa negativt.

Här är några grejer som används dagligen istället för engångsprodukter eller plastföremål. 

Olivtvål och schampokaka i plåtburkar, termos, bambutandborste, sugrör i rostfritt stål, safety razor, hemgjort hårspray (vatten, socker, eterisk olja) i glasflaska, glasvattenflaska med skydd i tyg, liten handduk istället för servett, bestick-kit, frukt- & grönsakspåsar i nät, tygpåse ist. för handelskassar, glasburkar för matförvaring och lunchlådor samt silikonpåse iställe för våra miljoner "minigrips"

Planet or plastic?

Bild: (Plastic facts, National Geofraphic)

National Geographic kör just nu med en kampanj "Planet or Plastic" för att få ut informationen om vad allt skräp verkligen gör med vår planet. 

If plastic had been invented when the Pilgrims sailed from Plymouth, England, to North America—and the Mayflower had been stocked with bottled water and plastic-wrapped snacks—their plastic trash would likely still be around, four centuries later. (Planet or plastic, National Geographic)

För en tid sen läste jag en insändare av Henna Virkkunen - Europaparlamentariker (Saml), ledamot i utskottet för industrifrågor, forskning och energi - i Hufvudstadsbladet om avfallsåtervinnig som jag tyckte var intressant. Där nämns det att man kanske kan tro att Finland är ett föredöme när det gäller avfallsåtervinning, men när det egentligen inte alls är så. 

"Om vi fortsätter som hittills kommer det snart att finnas mer plast än fisk i världshaven". (Förpackningsplast, Hufvudstadsbladet)

I insändaren får man ta del av informationen om att av all plast i världen är det 95 (!) procent som endast används en (!) gång och sedan slängs bort. Det känns så onödigt. För plånboken och för miljön! Eller hur? En stor del av just det där skräpet hamnar sedan i natur och vattendrag. För att sen plast skall brytas ner i naturen tar det hundratals (!) år. Vilket betyder att det ligger där och skräpar förevigt nästan. Det är redan på gång med förändringar. Trots det kan man alltid börja någonstans själv. (Förpackningsplast, Hufvudstadsbladet)

Minskning av engångsprodukter av plast ingår i den plaststrategi som EU lanserade i början av året. Nu är målsättningen att över huvud taget minska uppkomsten av avfall, men också att öka återvinning och återanvändning rejält. Men det finns mycket vi kan göra själv också. (Förpackningsplast, Hufvudstadsbladet)

Bild: (Planet or plastic, National geographic)

Kemikailer

Inte nog med det. Många plastföremål kan innehålla ohälsosamma kemikalier som kan påverka ens hälsa. Här nedan tar jag upp några kemikalier jag får rysningar av då jag läser om: 


Bisfenol A (BPA)

"Bisfenol A (BPA) används framförallt i framställningen av polykarbonatplast och epoxi och produceras i mycket höga volymer globalt. Trots att BPA inte ackumuleras i kroppen påträffas det i nästan alla urin- och blodprover från människor där man gjort kemiska analyser. Detta tyder på att majoriteten av befolkningen exponeras kontinuerligt för låga doser av BPA.  BPA är ett hormonellt aktivt ämne med framför allt östrogena egenskaper. Genom djurförsök finns rapporter om störd utveckling av hjärnan, påverkan på beteende, immunsystem och reproduktionsorgan, och ökad risk för fetma och cancer efter exponering i fosterlivet. Vilka effekter som är relevanta vad gäller risken för människors hälsa är dock mycket omdebatterat, liksom vid vilka exponeringsnivåer skadliga effekter uppstår. Studier av samband mellan exponering för BPA och hälsoeffekter hos människor har rapporterat ökad risk för en rad olika sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Även effekter på äggceller och spermier och ökad risk för missfall samt effekter på beteende hos barn har rapporterats. Resultaten från dessa studier anses dock inte kunna ligga till grund för säkra slutsatser kring risken för olika hälsoeffekter. Fler studier behövs, och för närvarande pågår en mycket omfattande djurstudie som är finansierad av amerikanska myndigheter. Den beräknas vara klar 2017". (Bisfenol A, Karolinska Institutet)

Polystyren (PS)

"Polystyren är en polymer av styren. Monomeren styren misstänks vara hormonstörande. Användningsområden omfattar höljen till hushållsapparater, komponenter i vitvaror och elektronik, livsmedelsförpackningar, laboratorieplaster, till exempel petriskålar, bygg- och konstruktionsmaterial, såsom isoleringsskum och paneler. Polystyren-plast finns i en kvalitet som kallas expanderbar polystyren (EPS; frigolit i dagligt tal). Polystyren-plaster är en av de fem produktionsvolymmässigt viktigaste plasttyperna i Europa. Polystyren bör undvikas i kombination med livsmedel, då restmonomerer av styren kan läcka ut till maten. Vid användning i elektronik och isolerskum kan halogenerade flamskyddsmedel ha tillsats. " (Info om plast, Naturskyddsföreningen)


PLASTBANTA?

Hemma hos oss har vi försökt plastbanta med tiden. Något som öppnade våra ögon för en tid sen var bland annat dokumentären "The Human Experiment". Vi har börjat byta ut stekspadar i plast till trä eller rostfritt stål. Plastskålar till glas eller rostfritt stål. Vattenflaska till glasflaska och så vidare. Viktigast har vi varit med de föremål som är i kontakt med vår mat, speciellt då upphettas. Det är då plast kan avge ohälsosamma kemikalier. Då man byter ut har vi varit väldigt osäkra vad vi skall göra med det gamla? Att slänga känns inte rätt? Men att utsätta andra för materialen är det rätt? Hittills har vi gett det mesta till en återvinningscentral här i Helsingfors (Kierätyskesus), där material både återvinns eller säljs billigt vidare beroende på skicket av varan. Tips på andra sätt man gör av sig med gammalt plast? 

Varför bry sig? 

Frågan borde väl igentligen vara: Varför inte bry sig? Vad har vi, människan, för rätt att ta över jorden för att sedan missbruka resurserna och förorena varje kvadratmeter. Att leva som om vi vore enda arten här. Att människan har ett behov att visa sin makt är ingen nyhet. Det har vi sett i slaveri, djurförtryck och många andra fruktansvärda händelser under vår tid. Vi ser det också i hur vi tar hand om planeten vi bor på.  Jag blir äcklad av oss. 

Video: (MAN, Youtube)

Jag hoppas detta inlägg kan vara något som inspirerar till ett plast och skräpfritt leverne. Man kan ju alltid börja någonstans. Med frågan är, var börjar du? 

Detta är ett förövrigt ett ämne jag tycker är väldigt intressant att fördjupa mig i. Var jag kan läsa mer om detta. Tips? 


Källor

Bisfenol A, Karolinska Institutet. Tillgänglig: https://ki.se/imm/bisfenol-a-bpa Hämtad 03.07.2018

Förpackningsplast, Hufudstadsbladet. Tillgänglig: https://www.hbl.fi/artikel/all-forpackningsplast-ska-vara-atervinningsbar-senast-2030/ Hämtad 03.07.2018

Info om plast, Naturskyddsföreningen. Tillgänglig: https://www.naturskyddsforeningen.se/info-om-plast Hämtad 03.07.2018

MAN, Youtube. Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=WfGMYdalClU Hämtad 03.07.2018

Plastic facts, National Gepgraphic. Tillgänglig:  https://www.nationalgeographic.com/environment/plastic-facts/ Hämtad 03.07.2018

Planet or plastic, National Geographic. Tillgänglig: https://www.nationalgeographic.com/magazine/2018/06/plastic-planet-waste-pollution-trash-crisis/ Hämtad 03.07.2018

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 7 med bokstäver:

 
är mitt namn,
men du kan kalla mig Malle.
Självutnämnd hälsofreak & ekotant.
Babblar om kropp och knopp, kanske lite om djur och natur.
Analyserar, funderar och diskuterar.
 
Här är min lilla portal för mina funderingar.
Välkommen till min värld.


Vill du veta allt om mig?
Läs min lilla berättelse om mig:
HÄR, fortsättning HÄR och sista delen HÄR.
Liten uppdatering HÄR.


Namn: Malin
Kallas: Malle

Ålder: 23

Utexaminerad: Kulturmontör

Pågående studier: Kulturproducentskap
Framtid: Unknown pleasures
Bosatt: Helsingfors
Från: Jakobstad (typ)
Född: Pargas
Andra "hem"orter: Houtskär, KimitoÅbo